Samlade bloggar om öl, vin och whisky
Skicka ett mail till info@iglaset.se om du vill ha din blog här
Double Trouble
Mikkeller Frelser 750ml, 11% - Denmark
Pours deep red/brown with a frothy tan head.
Pineapple up front! Fruity and malty aroma.
Exotic fruits, malts, hops, caramel and nuts in the flavor. A bit boozy and warming towards the end.
Mikkeller Black Tie 500ml, 11.5% - Denmark
Pours motor oil black with a tiny head.
Roasted malts, oak, tobacco and tar in the aroma.
Tar, oak, whiskey, tobacco, vanilla, dark chocolate, burned malts and licorice in the flavor.
Weinbrand BA Red Ale 375ml, 10% - Denmark
Pours deep red with a creamy tan head.
What a complex aroma. Elderberries, cherries, dark fruits and hints of cognac.
Caramel, cherries, dark fruits, almond, chocolate and cognac in the flavor.
Lovely surprise!
Besökvärda pubar i Edinburgh
- Kay's Bar (Mysig liten pub där gamla whiskytunnor klär väggarna. Beläget i ett lugnt bostadsområde . Cirka 8 olika real ale)
- Halfway House (En av de minsta pubarna jag sett i mitt liv, mindre än 20 kvadrat. Känns som att stiga in i på ett stationshus för tåg. Vald till årets pub i Storbritannien 2009. Alltid fyra real ale på fat från mindre bryggerier från England och Skottland.)
- Blue Blazer (Härlig klassisk träinredning med ett imponerande ölutbud. 6 olika real ale där det oftast är märken från Skottska bryggerier.)
- Standing Order (Ingår i kedjan Weatherspoon som finns på flera platser i hela Storbritannien. Ungefär som vår The Bishops Arms. Här har man både billig öl, under 2 pund för en pint, och brett utbud. 15-20 real ale och varje år har de även real ale festival då utbudet ökar och varierar från dag till dag. Då kan man även köpa tre 1/3 pint till priset av en hel pint. Tror jag provade närmare 60 olika sorter på 4 dagar när jag var där sist!)
To tyskar och en svensk
Då var det dags att börja smaka av lite nyheter igen.
Först ut är Paulaner Oktoberfest bier
Oktoberfest bier är en ganska lätt öl med lite jästig doft som enbart är svagt fruktig.
Smaken är trevlig lättdrucken och har ganska tydlig prägel av söt malt. Som sagt, en trevlig törstsläckare som säkert gör sig ännu bättre med lite kryddig korv.
Som ensam dricka, lämnar den inga större avtryck.
Betyg 3-/5
Weltenburger Kloster Festbier är en tillsvarande öl som den förra. Lite mörkare i färgen, mycket större skum, men smakmässig är den söt på samma sätt, kanske en aning mer besk i doften (lite urinal även).
Måste nog även denna drickas till lite kryddrik mat för att verkligen visa sin karaktär.
Småtrevlig. Betyg 3-/5
Dagens svensk blir Mohawk Barley Wine
Jag har alltid stora förväntningar när jag ska prova en ny barley wine. Jag har verkligen sansen för denna öl-typen, och jag har haft massa trevliga minner från andra öl av samma stil.
Så hur är Mohawk jamfört med de andra?
Jo, som de andra ölen jag har druckit från Mohawk, så är den ok, men ingen sensation.
Doften tycker jag är mycket diskret.
I smaken vill jag nog säga att bryggeriet är på rätt väg, fast det krävs nog lite till innan som riktig når målet tycker jag.
Hur som helst, det fins toner av röda, mogna frukter, lite för tydlig smak av alkohol (den kunde varit dold lite mer av kanske ännu mer fruktsmak). Vätskan är aningen tunn och eftersmaken försvinner för snabbt.
Jag tror det fins potential hos bryggeriet, så jag ser fram emot nya öl i framtiden – hoppas bara dom vågar lite mer. Betyg 3/5
Torrhumlad schwarzbier
Varje år gör nu Avery en "Anniversary" brygd för att fira att de fyller år. Det blir lite olika från år till år. En snabb sökning på RateBeer ger tillkänna denna digra lista!
Avery Anniversary Ten [RB]: En American Strong Ale med fokus på siffran 10.
Avery Anniversary Eleven [RB]: En duppel IPA.
Avery Anniversary Twelve [RB]: En kryddig Saison.
Avery Anniversary Thirteen [RB]: En Weiß/Dubbelbock.
Avery Anniversary Fourteen [RB]: En torrhumlad maltig American Strong Ale.
Avery Anniversary Fifteen [RB]: En kryddad öl jäst med belgisk surölsjäst.
Avery Anniversary Sixteen [RB]: En Saison med tillsatt frukt.
Nu fyller de sjutton år och då får vi en torrhumlad svart öl (schwartzbier). Jag vet inte om jag skulle kalla det för revolutionerande direkt, men kanske typiskt för tiden? Det verkar vara på modet i USA (och bland amerikainspirerade bryggerier) att humla upp svart öl. Jag gillar det, det finns grym öl inom den nya, lite otydliga stilen, och det finns mycket utrymme att utvecklas! Jag är inte lika säker på om just schwartzbier är rätt stil att humla upp.
I CDA/Black IPA [Schnille] finns ju oftast en större maltig/chokladig kropp som kan bära upp mycket humle. Detta gör ölen balanserad och angenäm. Schwarzbier tenderar att vara torr och mest mörk i utseendet, min farhåga är då att den blir lite som jag upplevde Nils Oscar Brown Ale [Schnille], obalanserad åt det humliga hållet.
Nu kommer det vanliga dravlet om amerikansk humlig öl. Ni som inte är intresserade av diskussionen, fortsätt till recensionen bara. Torrhumling är mycket flyktigt. Det är aromen man påverkar, och Brown Alen är mer obalanserad åt beskan, inte humlearomen. Kommer torrhumlingen ha överlevt sedan buteljeringen i maj 2010? Visst är det ett annorlunda öl vi provar idag än det vi skulle provat om vi var i Colorado när ölet tappades, men jag kan inte göra något åt detta tyvärr. Bara hoppas.
Avery Anniversary Seventeen Dry-Hopped Black Lager [RB]
Utseende: Djupt röd vätska, alldeles klar. Högt mörkbeigt skum som lägger sig sakta.
Arom: Stor arom. Choklad, lite russin, tobak, lite kallt kaffe. Efter ett tag en lätt ton av alkohol. Efter en stund i glaset (högre temperatur) blir alkoholen dominerande.
Smak: Halvstor smak som utvecklas i munnen! Först kommer kåda, sedan lite choklad och tydlig kallt kaffe och lite lite sötma, som sedan byts ut till en rejält pepprig alkoholeldighet. Inte spritig och felplacerad, utan eldig och bra! Avslutningen blir lite anonym, men känns nästan som nougat (eller är jag galen?) efter alkoholexplosionen, men den bjuder in till en till klunk.
Munkänsla: Kroppen känns förhållandevis liten. Detta är ingen tung maffig öl, utan är ganska lättdrucken. Den har en liten gissning till sötma men är i stort torr. Knastertorr egentligen. Tät kolsyrning, och ganska intensiv alkohol som lyfter upp mycket smaker och bränner lätt på tungan.
Bra: Ölen är trevlig och drickbar, humlig och chokladig samtidigt som jag märker en eldig passion som vill loss men som sitter fast. Det känns som en stor öl i en liten öls kropp och den stora ölen bara vill UUUUUT. Om man ska hålla på och förmänskliga öl.
Trevlig schwarzbier, jag är inte jätteförtjust i stilen själv, jag vill ha mer fokus på det mörka och inte så mycket kolsyra som det 'ska' vara i lageröl. När jag ser det svarta får jag associationer till porter, stout och inte minst imperial stouts.
Jag känner att min slutsats från att ha provat det jag tycker var intressant från släppet är att jag ska köpa mer Avery The Maharaja Imperial IPA [Schnille]. En flaska till tror jag blir lagom då jag har, eh, 'en del' till öl att prova framöver.
Daniel @SchnilleDaniel / Schnille på Facebook
Nils Oscar Brown Ale och St Eriks Pompona Porter
Svensk öl är på frammarsch känns det som, fler öl från fler bryggerier finner ut till systembolaget och till på krogarna som, så som jag känner, tacksamt tar emot. Men så är det oftast bra öl också så vi vinner alla på det - konsument, producent och marknaden. Precis som jag skrev i mitt ölbloggstafettinlägg så tror jag att samma process gällande att folk har tröttnat på vanligt blasköl gör att de vågar testa mer svenska saker om de får chansen. "Svensk öl" kommer alltid sälja lättare än "tysk, holländsk, amerikansk eller brittisk" till någon som inte vet vad han/hon egentligen kanske vill ha eller fullt ut gillar - än. Många jag känner gick över direkt till mestadels amerikansk öl efter sina dagar med falcon och annat och skulle nog ha svårt att uppskatta en tysk veteöl eller en belgisk trippel. Det intresset kommer med tiden tror jag och just att våga prova nya saker, men tills dess så har många en "öppenhet" till att våga prova svenskt just för att det är svenskt. Sen gäller det såklart att ölen presterar också och faller dem i smaken, men så bra som de flesta mikros börjar bli så blir det nog inte en alltför svår match.
- Idag blir det ölprovning - De Molen står på schemat men line-up'en är inte klar, men gott blir det.
- Får även ett paket från Alvinne med massa gott från dem, De Molen och Struise. Mumma!
En maltig brown ale med Fuggles och Amarillohumle på trevliga 4,6%. Enligt Stene på Akkurat så är det även Nelson Sauvinhumle i den (eller är det enbart i den som är cask'ad?)
Utseende: Vacker blodrödsbrun vätska, mörkt gyllene. Med lite lätt cappucinofärgat skum med minimala till små bubblor.
Doft: Även här börjar jag tänka på julöl (liksom med St Eriks Pompona Porter), troligen på grund av den söta och oerhört tydliga maltkaraktären i doften som följs av lite brittisk fuggleshumle med lite lätt citrus. Doften får mig att tänka på Jämtlands julöl med karamellknäck och lite citrus– inbjudande men rätt lätt. Doftar väldigt trevligt men snurrar man runt vätskan i glaset så framträder sedan inte mycket mer utan då börjar man märka av att det är en relativt enkel öl som dock uppfyller vad den lovar.
Smak: Lättare munkänsla med okey kolsyra. Tydliga maltinslag och karamellsött med lite bittrare smaker av citrus från humlen som tar andrafiolen. Den humliga bitterheten skapar känslan av säsongsöl (typ påsk- och julöl) för mig när den klaskar ihop med malten. Smakerna går ihop väl med lite kryddig korv som var middagen den dagen. Karamellknäck med lite nötter även här och jag förstår varför jag tänkte på Jämtlands som jag tycker oftast är väldigt knäckiga i samma stil.
Betyg? – Bra, en maltdominerande brown ale med en humlebeska som mer leder in mig på bitterspåret än brown ale. Men jag orkar inte anmärka något då det är en väldigt trevlig smak, perfekt karamellig och lätt och fräscht humlebesk som kommer falla många i smaken nu inför hösten. Jag har ju lite svårt för brittisk öl och denna är rätt tydligt anglofil, men en hygglig och god sådan! De som gillar brittisk öl kommer nog gilla denna
En trevligt porter (5,4%) med brittisk chokladmalt och vanilj.
Utseende: Mörk, mörkt brun vätska med smått poröst skum, minimala till små bubblor i det lätt cappucinofärgade skummet.
Doft: Doftar av lätt rostad choklad följt av en rätt tydlig men fräsch humlecitrus i typiskt stuk tycker jag för denna serie öl. Sedan kommer chokladen och vaniljen med söta dofter – typ chokladböna med det lite rostade i doften. Färska och tydliga smaker som alltid när Jessica Heidrisch gör öl. Lätt bitter choklad på slutet.
Smak: Medelstor till större munkänsla med bra kolsyra som fyller upp bra. Vätskan växer men ändå är det en rätt tunn kropp mot slutet som på ett bra sätt för fram chokladsmaken. Precis lagom rostad chokladmalt för att det inte ska bli för torrostad eller bittert utan istället lyfter det fram fräschören hos de andra smakerna. Lite julkryddigt någonstans kan jag tycka. Smaken är trevligt och lätt vilket lyfter helheltsintrycket. Dock tycker jag kanske att det blir lite för lättsamt mot slutet och även fast det inte blir tråkigt eller dåligt så saknar jag något.
Betyg? – Bra, allt är välgjort – som alltid, fräsht och gott och smakerna känns verkligen genuina. Dock skulle jag vilja känner mer smak, lite lite kraftigare och kanske lite ”mer” av något. Till en liten trevlig dessert kommer denna nog imponera lite mer, men likväl så saknade den något såhär i sin enkelhet.
Nils Oscar Brown Ale och St Eriks Pompona Porter
Svensk öl är på frammarsch känns det som, fler öl från fler bryggerier finner ut till systembolaget och till på krogarna som, så som jag känner, tacksamt tar emot. Men så är det oftast bra öl också så vi vinner alla på det - konsument, producent och marknaden. Precis som jag skrev i mitt ölbloggstafettinlägg så tror jag att samma process gällande att folk har tröttnat på vanligt blasköl gör att de vågar testa mer svenska saker om de får chansen. "Svensk öl" kommer alltid sälja lättare än "tysk, holländsk, amerikansk eller brittisk" till någon som inte vet vad han/hon egentligen kanske vill ha eller fullt ut gillar - än. Många jag känner gick över direkt till mestadels amerikansk öl efter sina dagar med falcon och annat och skulle nog ha svårt att uppskatta en tysk veteöl eller en belgisk trippel. Det intresset kommer med tiden tror jag och just att våga prova nya saker, men tills dess så har många en "öppenhet" till att våga prova svenskt just för att det är svenskt. Sen gäller det såklart att ölen presterar också och faller dem i smaken, men så bra som de flesta mikros börjar bli så blir det nog inte en alltför svår match.
- Idag blir det ölprovning - De Molen står på schemat men line-up'en är inte klar, men gott blir det.
- Får även ett paket från Alvinne med massa gott från dem, De Molen och Struise. Mumma!
En maltig brown ale med Fuggles och Amarillohumle på trevliga 4,6%. Enligt Stene på Akkurat så är det även Nelson Sauvinhumle i den (eller är det enbart i den som är cask'ad?)
Utseende: Vacker blodrödsbrun vätska, mörkt gyllene. Med lite lätt cappucinofärgat skum med minimala till små bubblor.
Doft: Även här börjar jag tänka på julöl (liksom med St Eriks Pompona Porter), troligen på grund av den söta och oerhört tydliga maltkaraktären i doften som följs av lite brittisk fuggleshumle med lite lätt citrus. Doften får mig att tänka på Jämtlands julöl med karamellknäck och lite citrus– inbjudande men rätt lätt. Doftar väldigt trevligt men snurrar man runt vätskan i glaset så framträder sedan inte mycket mer utan då börjar man märka av att det är en relativt enkel öl som dock uppfyller vad den lovar.
Smak: Lättare munkänsla med okey kolsyra. Tydliga maltinslag och karamellsött med lite bittrare smaker av citrus från humlen som tar andrafiolen. Den humliga bitterheten skapar känslan av säsongsöl (typ påsk- och julöl) för mig när den klaskar ihop med malten. Smakerna går ihop väl med lite kryddig korv som var middagen den dagen. Karamellknäck med lite nötter även här och jag förstår varför jag tänkte på Jämtlands som jag tycker oftast är väldigt knäckiga i samma stil.
Betyg? – Bra, en maltdominerande brown ale med en humlebeska som mer leder in mig på bitterspåret än brown ale. Men jag orkar inte anmärka något då det är en väldigt trevlig smak, perfekt karamellig och lätt och fräscht humlebesk som kommer falla många i smaken nu inför hösten. Jag har ju lite svårt för brittisk öl och denna är rätt tydligt anglofil, men en hygglig och god sådan! De som gillar brittisk öl kommer nog gilla denna
En trevligt porter (5,4%) med brittisk chokladmalt och vanilj.
Utseende: Mörk, mörkt brun vätska med smått poröst skum, minimala till små bubblor i det lätt cappucinofärgade skummet.
Doft: Doftar av lätt rostad choklad följt av en rätt tydlig men fräsch humlecitrus i typiskt stuk tycker jag för denna serie öl. Sedan kommer chokladen och vaniljen med söta dofter – typ chokladböna med det lite rostade i doften. Färska och tydliga smaker som alltid när Jessica Heidrisch gör öl. Lätt bitter choklad på slutet.
Smak: Medelstor till större munkänsla med bra kolsyra som fyller upp bra. Vätskan växer men ändå är det en rätt tunn kropp mot slutet som på ett bra sätt för fram chokladsmaken. Precis lagom rostad chokladmalt för att det inte ska bli för torrostad eller bittert utan istället lyfter det fram fräschören hos de andra smakerna. Lite julkryddigt någonstans kan jag tycka. Smaken är trevligt och lätt vilket lyfter helheltsintrycket. Dock tycker jag kanske att det blir lite för lättsamt mot slutet och även fast det inte blir tråkigt eller dåligt så saknar jag något.
Betyg? – Bra, allt är välgjort – som alltid, fräsht och gott och smakerna känns verkligen genuina. Dock skulle jag vilja känner mer smak, lite lite kraftigare och kanske lite ”mer” av något. Till en liten trevlig dessert kommer denna nog imponera lite mer, men likväl så saknade den något såhär i sin enkelhet.
Tre burkar öl för 2500
Ni kanske läste om paret som i somras lämnade tre burkar öl i Vitabergsparken, det skulle de inte ha gjort. Några civilklädda poliser såg det hela och paret blev senare åtalade för brott mot Miljöbalken. Böterna blev 1000 kronor per person plus 500 kronor till brottsskadefonden. Undrar vad det var för öl?
Beloppet kan diskuteras men jag tycker att det är rätt även om det kan tyckas hårt med såpass höga böter för nedskräpning. Orkar man bära burkar/flaskor till parken borde man väl även orka uppsöka närmaste papperskorg eller i värsta fall ta med sig de tomma burkarna hem?
Vad tycker ni?
Malmö Brygghus första öl på Systembolaget imorgon!
Imorgon släpps visst Malmö Brygghus första öl på Systembolaget i Malmö (Hansakompaniet, Triangeln samt Mobilia). En cacao porter och en IPA.
För er som inte känner till Malmö Brygghus, läs mer här: http://thebeerproject.se/
Ska bli riktigt spännande att smaka. Har höga förväntningar på deras brewpub som ska öppna bara några gator från där jag bor. Jag ber till alla högre makter jag tror på att de ska lyckas, både med stället och med ölen. Liten recension kommer nog in imorgon kan jag tänka mig :)
Liten edit här: insåg att puben faktiskt redan har öppet på fredagar. Dock är puben lite provisorisk än så länge. Då kanske man skulle besöka den imorgon?
Kan det vara världens äldsta öl?
Jag sitter hemma efter att ha lämnat kontoret lite tidigare så fick jag kolla mailen hemmifrån och hade detta i min inkorg.
http://www.dn.se/nyheter/varlden/aland-bargar-varldens-aldsta-ol-1.1163866
Det verkar ju jävligt coolt! En lagring man kanske ska ge sig på en dag!
För övrigt så sitter jag och inväntar att min Hel & Verdoemenis från De Molen ska bli till rätt temperatur så att jag kan smaka på den.
Jag har angenäma problem minst sagt. Måste dricka upp lite av min öl innan det bär av till USA!
Jag lovar att en rapport om denna och om min Pannepot Reserva 2007 kommer snart!
Artadi Pagos Viejos 08 (Fatprov) och en "Ungersk Palo Cortado från 1994"
Världens svagaste Nanny State
BrewDog tävlar inte bara med tyska Schorschbräu om vem som kan brygga den allra alkoholstarkaste ölen. De försöker även överträffa sig själva i konsten att brygga en så tokhumlad men samtidigt alkoholsvag öl som möjligt.
I maj drack jag VÄRLDENS STARKASTE Nanny State (1,1%ABV) och skrev en rätt förvirrad recension.
Idag har jag druckit den nya, något alkholsvagare (0,5%ABV) varianten, och känner mig inte det minsta förvirrad.
Mina smaklökar uppfattar den nya versionen som klart mer normalt smakande. Den lyckas med konststycket att vara lika syndigt tunn som en vanlig lättöl på lunchrestaurangen, samtidigt som den smakar mycket (mycket som i mycket grapefrukt).
Ölet är givetvis inte i balans, men det bidrar med en ganska skön metallisk beska som känns punkigt ärlig. Alla i ett band behöver lixom inte vara bäst i världen på sitt instrument och spela exakt i takt hela tiden för att ljuv musik ska uppstå.
Det här är det sanna punkölet i BrewDog-familjen!
PS. Tack till farbror staten för att ni vågar ta in ett öl som till viss del driver med det ni själva håller på med.
Kan det vara världens älsta öl?
Jag sitter hemma efter att ha lämnat kontoret lite tidigare så fick jag kolla mailen hemmifrån och hade detta i min inkorg.
http://www.dn.se/nyheter/varlden/aland-bargar-varldens-aldsta-ol-1.1163866
Det verkar ju jävligt coolt! En lagring man kanske ska ge sig på en dag!
För övrigt så sitter jag och inväntar att min Hel & Verdoemenis från De Molen ska bli till rätt temperatur så att jag kan smaka på den.
Jag har angenäma problem minst sagt. Måste dricka upp lite av min öl innan det bär av till USA!
Jag lovar att en rapport om denna och om min Pannepot Reserva 2007 kommer snart!
High Five!
En liten brun öl från Nils Oscar
Jag har ett gammalt förhållande till Nils Oscar, det ska jag direkt bekänna. Några år sedan brukade jag hälsa på min bror som bodde på Kungsholmen i Stockholm. Han ville alltid gå till någon av sunkkrogarna kring Fridhemsplan (ingen nämnd ingen glömd), för att det fanns billig öl. Jag tror det var 25kr för en stor stark. Jag hade väl då egentligen inget mot detta, utom att jag visste ett ställe som inte alls var så sunkigt och som hade fräsch och kul öl på fat. Stället heter Copperfields och ölen var Nils Oscar. Det bryggdes inte långt därifrån, gamla Kungsholms Kvartersbryggeri.
Hur som haver lyckades jag övertala honom att följa med och dricka bra bärs med mig. Enkelt gjort. Jag betalade mellanskillnaden mellan de 25kr han skulle betalat på sunkkrogen och vad han betalade för ett glas bra öl.
En annan anledning jag gillar Nils Oscar är att deras öl kan beställas styckvis från beställningssortimentet. Inget tjafs om att köpa 24 flaskor identisk öl, plocka ihop det du känner för och du får det levererat till till lokala monopolförsäljningsställe. Coffee Porter och Barley Wine [Schnille] är bra köp tycker jag.
Nils Oscar Brown Ale köpte jag för att jag gillar stilen, och att denna flaska var liten på tre sätt: Pris (19,90kr), volym (33cl) och alkoholstyrka (4,6%). Att jag blev lite såld på deras senaste Harvest Ale [Schnille] kan ha spelat in lite också. Denna öl har Fuggles- och Amarillohumle och enligt etiketten en rik maltkaraktär! Nu smaka!
Nils Oscar Brown Ale [RB]
Utseende: Mycket klar, nästan bisarrt ljusröd öl. Skummet är luftigt och cremefärgat. Några små bubblor tar sig mot ytan.
Arom: Hyggligt liten arom. Det som kommer upp är lätt av choklad, lite jordighet. Humlen är ganska närvarande och då särskilt med apelsin. I avslutet finner jag blöt kartong.
Smak: Större smak än arom, men fortfarande ganska lätt. Även här lite choklad med en trevlig ton av knäck. Smaken fortsätter med apelsinskal och tallbarr. Avslutningen är Nils Oscars hussmak, som man väl gillar eller inte.
Munkänsla: Lätt kropp, inte så mycket fyllighet. Beskan är enträgen och efterhängsam. Tät kolsyrning.
Köpvärd: Lite obalanserad åt det beska hållet tycker jag. Jag hade gärna sett en något maltigare kropp. Trevligt med lite lägre alkohol och mindre flaska, men man får nog äta en riktigt vild gryta för att få beskan att funka, och då kommer den lilla kroppen att vara för liten.
Just denna öl låter jag nog bli i framtiden, tyvärr. Jag får ta och plocka på mig den större, dyrare och starkare Mikkeller Jackie Brown som är en alldeles lysande Brown Ale i mitt tycke.
Någon som har plockat på sig denna öl? Vad tyckte ni?
Daniel @SchnilleDaniel / Schnille på Facebook
Årets SB&WF-glas
Bild: Stockholm Beer.Stockholm Beer & Whiskey Festival and Tasting Expericance (pust) har som tradition ett nytt sorts ölglas vartannat år (resterande år har de en klassisk provningskupa). Och idag presenterades årets. Kommer nog att funka.
En orgie i humle
Så skulle man kunna beskriva BrewDogs alkoholfria öl Nanny State. Historien bakom ölet kan ni väl redan vid det här laget, men om ni mot förmodan inte skulle kunna den så finns den här.
Devine Rebel 330ml, 13.8% - Scotland
Pours deep red with a one finger tan head.
Malty, nutty, boozy and sweet aroma.
Slightly toasted malts, bitter hops, tobacco, dark fruits and caramel in the flavor.
Feeds
Ölkultur med David & Fredrik Casa Beer Blog Double Bastard Beer Blog Ofiltrerat - en öldrickares tankar Beerwell Skumgardiner Anders And Ale Schnille och Schmak mattias-beer-experience Bröderna Lindströms Ölkällare Mankers Beer Blog Grythyttans Vinatlas Basunen Bar & Cigarr Mankers Beer Blog Fat & Flaska Niggez Öltankar Hirigalzkar på öläventyr Något att dricka Belgian Friday dempabeer Ölerian Öl är gott, resor är kul. Gjölen Ölrådet Ölblogg